Att vara förebild

Jag är med i en stor Facebookgrupp, "Författare på facebook". Nu är medlemsantalet 3429 personer, helt galet! Bland medlemmarna finns rikskända författare med stora försäljningssuccéer inom Sverige och utomlands, författare som blivit utgivna av förlag, egenutgivare och människor med författarambitioner som skriver och kämpar eller som bara har tankar att börja skriva. Spännvidden är således stor.

I denna grupp är det tillåtet att berätta om sina framgångar. Ofta, ofta har jag känt av den grinande Jante när jag lagt in om förestående omslag, om förestående release eller de framgångar som jag ändå rönt med den roman jag redan givit ut. I dag kom ett inlägg från en av medlemmarna, John Andersson. Han skriver bland annat såhär;

"Tack alla medlemmar i gruppen. För er energi, för er hjälpsamhet, för när ni delar med er av era med- och motgångar. För er visdom, hjälpsamhet, kunskap. För er uppmuntran, för era glada tillrop och sist men inte minst, för er inspiration. Man skulle kunna tro vi vanliga dödliga (dvs vi som inte blivit publicerade) kan bli avundsjuka när ni publicerade "skryter" om era releasefester, era omslag, era recensioner. Men nej. Det ger inspiration, det ger vilja att kämpa vidare trots att den där uppförsbacken aldrig verkar ta slut. Det ger kraft."

 

Så glad jag blir över detta inlägg. Förr satt var och en på egen kammare och höll hårt i sina yrkeshemligheter. För det där med att bli eller vara författare innebär absolut inte att BARA skriva. Nej, du behöver så mycket skicklighet inom otroligt många varierande områden. I denna Facebookgrupp hjälps man åt och delger bekymmer, glädjeämnen, tips och man kan fråga direkta frågor. Samt som sagt delger sina framgångar.

På något sätt blir då vi, de publicerade, förebilder. Det går att bli publicerad.

Alla som skriver vet att det är ett hårt jobb, inte bara intellektuellt. Du skall vara kunnig inom branchen, veta mycket om bland annat typografi, grammatik, dramatik, fotografi, tryck, marknadsföring, distribution, kontrakt etcetera, etcetera. Vi som kommit igenom nålsögat visar för de andra ATT det går.

Själv tog det för mig 10 år efter att jag började skriva tills jag blev publicerad. Det fanns oändligt många bakslag på vägen men också framgångar. Jag var i final i en av Sveriges största tävlingar och kom 3:a i en annan. ÄNDÅ fick jag refuseringsbrev med beröm för min text, men man trodde inte att boken skulle sälja så bra. Jag skriver inga deckare, bara lite sex (där det passar in), jag skriver om vanliga människor dessutom. Men nu har jag visat för alla att jag kan sälja, att människor tycker om min bok. Snart kommer nästa!

Så alla ni med författarambitioner. Bered er på mycket arbete. Under resans gång blir du dock mer och mer klok och du lär dig massor om förlagsvärlden. Dessutom lär du dig om dig själv och bara det är en vinst! Kämpa på!
Mari Åberg

                                                    

11 aug 2014