Berörd av den egna texten

Så här kan en fritidsförfattares dag se ut;

Upp 05:45, till arbetet 06:40, arbete till 14:20. Jag arbetar som sjuksköterska på SOS ALARM AB och i dag var en bra dag. Mycket att göra, men jag hade en ambulanskille bredvid som hospiterade och han öste beröm över oss, mig, mitt proffsiga handlag med patienterna, mina beslut och prioriteringar. Klart det känns härligt!

Sen tog jag mig hem. Hemma väntade massor av beslut angående min första roman som kommer ut alldeles strax. Inlagan skulle slutkorrigeras, tryckeriet hade frågor etc, etc. Satte mig därför och läste igenom min bok (återigen). Det tog hela eftermiddagen och jag sitter här nu färdig kl 01:00 nästa dygn. Läser ju fort då jag är mycket bekant med min text, men bannemej om jag inte blev imponerad av texten som jag själv skrivit. Har inte känt så tidigare, varit så självkritisk.  Har inte läst den på ett tag och jag blev till och med berörd av mina egna ord och började lipa. Trötthetstecken? Utmattning? Nej, jag blev berörd, sorgsen och glad att texten var vacker, allt på samma gång.

Det enda som är dumt just nu med allt arbete (för det kliar ju i fingrarna att fortsätta med roman 2, som är halvfärdig) är att jag inte hinner träna eller vara ute i naturen. Något jag är beroende av. OK, träningen som ej blev av i dag blir av i morgon och jag tröstar mig med denna UNDERBARA bild av Skåne just nu som jag fått låna av min författarkollega Bo Lidén. Njut!
Mari Åberg

984257-289739191161850-746601733-n.jpg

 

 

10 maj 2013