Glad, gladare, gladast?

I dag är jag så glad. Efter LÅNG väntan på lektörsomdöme för min roman LÖFTET, är det äntligen här. Och det är BRA! Ett bra lektörsomdöme gör ALL skillnad för spridningen av det skrivna ordet, bibliotek snappar upp att här finns en bok som många personer kan vilja läsa och köper in den. Ju fler bibliotek, desto större läsekrets. Så resonerar jag! Min förra roman OCH KVAR STOD EN RÖD RESVÄSKA  fick också ett finfint omdöme, varför den romanen finns (sist jag räknade) på 350 svenska och 50 finska bibliotek. Den siffran är BRA, nästan sensationell för en okänd debutant. Och nu detta, ett lika fint omdöme för uppföljaren. Är jag glad eller? Gladare? Kanske till och med gladast i dag? Jag tror det. Här kommer utlåtandet;

Löftet är den andra fristående romanen i en trilogi som inleddes med Och kvar stod en röd resväska (2013). Författaren Mari Åberg målar upp en historia som utspelar sig från 1920-talet och framåt. Vi får följa huvudpersonen Göran, vars liv tar en tvär vändning då hans mor dör. Faderns oförmåga att ta hand om situationen, och hans allt mer alkoholiserade tillvaro, leder till att syskonen skiljs åt och utauktioneras till olika platser. Göran får ett hårt liv i sitt nya hem, och även om han efter hand får det bättre plågas han ständigt av löftet han gav till sin mor. Porträttet av Göran är mycket levande, och vi serveras en både realistiskt berättad historia samt en skicklig historisk tidsskildring. Även om boken tappar fart på vissa ställen så är det en fin berättelse som knyter an till den första fristående delen på ett överraskande finurligt sätt. - Elin Johannesson.

Glada hälsningar från Mari Åberg

                                                              

 

24 mar 2015